2009/07/05

Färdig.

Den 9:e juni tog Hanna Söderstedt examen som Kulturledare med inriktning filmvetenskap. Jag är alltså här med akademiskt färdigskolad kulturkofta. Äntligen!




Jag har alltså klart av min praktik på Svenska filminstitutet, vilket jag tycker gick riktigt bra. Jag hade en härlig examenskväll med mina kära klasskamrater och vänner. I Älmhult blev det ett examenskalas med familjen som jag inte kommer glömma i första taget.

Fårökapitlet för detta året är påbörjat där Bergmanveckan redan är avklarad. Likaså min 25-årsdag. Nu är det kioskarbete för hela slanten. Och sol, bad, systerbesök, mat, Niklas... En laddning inför hösten. Men nu väntar som sagt en Fårösommar. Gött!

Glad fortsatt sommar!

2009/03/18

Det är mycket nu.

Mycket i huvudet, ska jag lova.
Det är sista dagarna på grupparbetet, som vi har lagt ner en massa tid på. Vi har varit så duktiga och träffats åtta varje dag och hållt på till fyra ungefär. Vi har fått känna på hur vanliga människor har det om dagarna. Men nu som sagt, är det bara det sista kvar, sen får vi se om det gillas eller inte. Vi gillar det iallafall!
Och förstås, efter grupparbete väntar praktik...ahhhh! Nervös, må jag säga, men det kommer nog gå bra. Efter tre års kulturledarstudier och ytterligare tre år med studerade måste jag väl har blivit något klok och kompetent, tycker man.
Och inte nog med detta, att praktisera i Stockholm, utan vi kommer flytta dit...ahhhh igen! Yes, denna gång styr flyttlasset mot kungliga huvudstaden och sen får vi se hur länge vi stannar där. Bara framtiden kan utvisa detta. Så nu är det packning som gäller, städning...Men så får man inreda den nya lyan också! DET är najs!

Framtiden är som sagt osäker. Jag tar examen den 8:e juni( om jag klarar mig på ekonomin förstås...)och sen är det ingen som vet vad som väntar mig. Läskigt, mycket läskigt, ska jag erkänna. Nu har jag gått skolan sedan jag var sju år, men nu är det slutpluggat, punkt. Livet ska börja på riktigt, åjo..., och ett jobb ska sökas. Saferidetexten om mamma och pappa kan passa rätt bra in på hur jag känner mig just nu. Dock har jag världens bästa Niklas, som kramar mig när jag känner att det behövs. Och annars också, så klart! Fina systar har jag också. Så helt hopplöst känns det inte, bara lite osäkert som sagt. Men det behöver ju inte vara dåligt för det.

Första glassen för denna solsäsong är äten, gott!


Valle!

2009/03/01

Change.

Ja, det är inte så farligt eller märkvärdigt som det låter.
Tänkte bara meddela att jag kommer att ändra bloggens utseende, vilket jag påbörjat redan. Den kommer säkert anta olika skepnader innan jag hittat den slutgiltiga. Men håll till godo!

Ha det!

2009/02/25

Mammi och pappi.

Måste bara lägga in ytterligare en text av min idol Hello Saferide. Tror inte att detta egentligen kommer att hända så många fler gånger. Man ska dock aldrig säga aldrig och med en sådan författare som Annika Norlin är det mer än tillåtet, men jag anser nog att det är roligare att delge mina exna texter, när jag väl tar mig för att skriva. Annikas texter har jag ändå turen att jag bara kan sätta på och lyssna eller läsa när jag vill.
Idag har jag bara suttit framför min dator och svurit, skrivit, snyftat, skrivit, svurit, snyftat, svurit, skrivit... Det är inte egentligen synd om mig, det är bara jag som tycker det för att efter att svurit lite till, så går det lite lättare att fortsätta skriva. Och sen svära lite till.

Mother, give me
back my old room
I won’t make a mess like I used to,
I won’t play my records
loud at nights,I’ll keep it quiet
Mother, let me have my old bed back
and lay out clothes for me.
People give me work and money
They depend on me now,
if they only knew how thin the ice they walk on is.
If they only knew how thin the ice they walk on is
Mother, please makemy decisions
like you once did,
this time I won’t pester you about it,
I’ll surrender
Mother, these streets
are too cold for me
I’m standing by your door
A plant under each arm,
let me move back in
Father, the last time you offered to teach me
all about the Baltic Sea, it was wasted on me.
Now I’m ready, throw me once again
the footballs you tried to throw and this time
I will catch and learn and know
Mother, if that’s not enough
bring me all the way back tomy original address
to your womb.
I have trouble sleeping but I don’t recall I had while in your womb.





2009/02/19

Hello Saferide.

Jag har varit på konsert och känner att något har hänt. Jag visste att jag var en känslig person, lätt till gråt och andra känslostormar. Det kan ibland kännas mindre OK när jag börjar grina av smaklösa amerikanska TV-serier och söta djur och barn, men den här gången känns känslorna helt befogade, och lite magiska faktiskt.
Jag har varit på konsert med Hello Saferide, Annika Norlin när hon sjunger på engelska. När jag började lyssna på henne tyckte jag hon var bra, sen ännu bättre och nu är hon bättre än det. Hon är numera min idol. Jag som egentligen inte vill kalla mig för en "textmänniska" när det kommer till att definiera sig av vad man lyssnar först på i en låt, utan anser mig vara en "melodimänniska", då jag har lätt för att trampa takten direkt. Mitt lyssnande på Hello Saferide, kanske började det med Säkert! (hennes svenska projekt), har dock fått mig att tänka annorlunda. Dessa texter får mig att stanna upp, lyssna och avundas, men mest njuta, av hur fint det kan sägas, låtas och sjungas.
Denna kväll har alltså varit till belåtenhet, och som det brukar vara, var det fantastiskt att höra det live och låtarna blir ännu bättre tillsammans med en lite förklaring till. Precis detta har jag upplevt, och som sagt, så har något hänt. För första gången ska jag lägga upp en låttext på min blogg.


Oh, I love you! I wish you got the flu
So I could take care of you
Like you take care of me
I’m such a Florence, a real Florence Nightingale
I’ll fluff your pillows, I’ll buy you a Spiderman comic and read you’til you fall asleep
Sleep on my shoulder! I won’t wake you even if
My back turns crooked and I have to walk with a limp for a weekI’ll make you soup and none of that kind that you get in a jar cause Iknow you don’t like those
Oh, I love you! I wish you got the flu

You’re the cutest thing I’ve ever seen ñ like a teddy bear on heroin
Come, I’ll tuck you in tight and I’ll sing for you all night
All night
You can hold the remote, I won’t try to steal it

And the best cushion is yours and you can have your feet on me,
Even though I’m scared of feet and even though I had a hard day at work
Oh, I love you! I wish you got the flu

You can lay your weight on me and I’ll be your backbone
Lay your weight on me
You won’t have to worry

God natt. Sov så gott, baby!

2009/01/22

I mål.

Har bara en sak att tillägga:
VG.


Skål och grattis!

2009/01/18

Snart i mål.

Upppsatsen blev klar i tid, skickades in och i fredags var det opponering. Jag var nervös, främst för att opponera och inte att bli opponerad på. Dagen började vid tio och min uppsats togs upp som andra och jag gjorde min opponering som tredje. Sen var det avklarat, så himla skönt!
Så, hur gick det då? Ja, det vet jag inte förrän det slutgiltiga betyget kommer, förhoppningsvis nån gång nästa vecka. Men jag tyckte det gick bättre än väntat och jag känner mig nöjd med dagen och de kommentarer jag fick. Vågar inte riktigt skriva mer. Än. Kommer iallafall lämna tillbaka litteraturen jag lånat, men det är inte förrän det står ett G, eller VG..., som jag kommer känna mig helt fri. Men det är jäkla gött att det är över så här långt.
Firade med att spendera helgen i Älmhult på 6-årskalas, minirunda på Ikea och god mat med mor och far.
En ny vecka nalkas med start på en ny kurs kallad Ekonomi för kulturledare. Ska bli intressant, må jag säga.
Nu ska helgen sista timmar fyllas med lugn, te och Marilyn Monroe. Och ett samtal från min älskade, förstås.


God natt, och sov så gott.